Linnéa

Ursäkta min passivitet på bloggen. De senaste veckorna har varit några av det intensivaste i hela mitt liv. Jag har flängt på fester, Liseberg och pluggat. Det bästa är att jag har kommit igång med löpningen och pluggat lite till. Nu känns det som jag lugna ner mig en stund. Shit, detta blir mitt sista sommarliv. Till hösten börjar jag trean och sen vet ingen vad som händer. Inte minst jag själv. DET är läskigt!

Ja! Jag lever, däremot har jag varit ute på äventyr i Europa. Sett tysk, fransk och nederländs kultur i den lilla lilla byn Taizé på franskalandsbygden. Där var jag tillsammans med 1800 andra ungdomar. Det var en de bästa veckorna på länge, jag lärde känna ett gäng tyska tjejer som jag verkligen saknar. Vi hade så mysigt tillsammans. Det värsta med resan var att komma hem. Allt är kvar i de vanliga rutinerna och ingenting har förändrats, inget förutom jag. Undertiden som jag varit borta har det funnits mycket tid att tänka, på allt. Därför använder jag mig av denna vecka som en tid att återställa mig till vardagslivet. Vet dock inte rikigt hur det går. Allt blir bara konstigt och fel hela tiden.